Många av oss är nog medvetna om hur stor nytta det är med en uppdaterad trädinventering, men ibland behövs lite mer argument för att få till stånd finansiering eller prioritering för att antingen genomföra en ny, eller att uppdatera en redan befintlig, trädinventering. Denna artikel är därför tänkt att svara på frågan ”Varför ska ni inventera era träd?” för att på så sätt ge er goda argument, men kanske även inspiration för nya användningsområden.
Att ha tillgång till en uppdaterad trädinventering av urbana träd är av avgörande betydelse för strategisk förvaltning av träd och därmed skapa hållbara och gröna städer. Genom en inventering skapas en kunskapsbas som möjliggör förvaltning på ett mer effektivt och hållbart sätt. Inventeringen kan exempelvis ge information om trädens ålder, art, kondition och placering, vilket är avgörande för att utveckla strategier för att exempelvis sprida artanvändningen, skapa en god åldersvariation eller skapa strategier för när olika områden bör åtgärdas. Med hjälp av trädinventeringen går det därmed att skapa långsiktiga strategier, budgetera investeringsmedel och säkerställa att trädvårdsinsatserna görs på ett strategiskt sätt.
En av trädinventeringens mest betydelsefulla aspekter är därmed dess förmåga att fungera som ett tidigt varningssystem som möjliggör snabba åtgärder för att bevara det befintliga trädbeståndet så länge som möjligt
Trädinventeringen möjliggör att eventuella skadegörare eller vitalitetsminskningar kan upptäckas i tid, vilket därmed kan hjälpa till att förebygga större sjukdomsutbrott och att trädvårdsinsatser görs i tid för att rädda viktiga individer. En av trädinventeringens mest betydelsefulla aspekter är därmed dess förmåga att fungera som ett tidigt varningssystem som möjliggör snabba åtgärder för att bevara det befintliga trädbeståndet så länge som möjligt.
En av de positiva delarna med en inventering, och som ofta används vid kommunikation om trädens värde, är att data kan ligga till grund för beräkning och utveckling av de ekosystemtjänsterna som träden bidrar med. Genom att exempelvis använda i-Tree Eco går det att kvantifiera de ekosystemtjänster som träd bidrar med, information som sedan kan användas till en stor mängd syften såsom informationskampanjer, del av kommunernas krav att arbeta med ekosystemtjänster och såklart för att kunna försvara befintliga träd samt motivera varför trädbeståndet bör utvecklas och vikten av att skydda områden för framtida trädplanteringar.
Att samla in parametrar om träd är tidskrävande, välj därför med omsorg ut parametrar efter syftet med inventeringen. Digitala system kan vara till god hjälp vid insamlingen
Johan Östberg, Trädkontoret
Många rödlistade arter återfinns i stadsmiljöer och då ofta på stadsträden. Genom trädinventeringar går det att kartlägga var träd med högre sannolikhet att hysa rödlistade arter finns, men även vilka träd som i framtiden kan utvecklas till särskilt skyddsvärda träd. Inventeringen kan även stötta grönstrukturplanen, som ofta även inkluderar spridningskorridorer för olika organismer.
Fler och fler träd i våra urbana miljöer omfattas av någon form av juridiskt skydd, exempelvis det generella biotopskyddet för alléer, Miljöbalkens 12:6 samråd, eller KML (Kulturmiljölagstiftningen). Genom att vid en inventering inkludera uppgifter om trädens juridiska skydd går det att få en bättre överblick över vilka lagar och regler som gäller för det specifika trädbeståndet, och därmed vilka myndigheter som behöver kontaktas om större åtgärder är inplanerade.
Trädinventeringar spelar en central roll i att stödja städers arbete med att uppnå eller bibehålla 3-30-300-regeln. Genom trädinventeringar går det att arbeta strategiskt för att uppnå olika aspekt av regeln.
En av trädinventeringens mest betydelsefulla aspekter är därmed dess förmåga att fungera som ett tidigt varningssystem som möjliggör snabba åtgärder för att bevara det befintliga trädbeståndet så länge som möjligt
Även om målen är de som varit i huvudfokus i denna artikel är det svårt att skriva en artikel om trädinventeringar utan att även nämna vilka parametrar som bör inkluderas i arbetet. Huvudfokus bör alltid vara att samla in den data som krävs för det specifika syftet eller syftena. I detta fall har några exempel på syften tagits upp ex. kartlägga trädens ålder, vitalitet, placering, artvariation och juridiska skydd. Det blir därmed ganska uppenbart vilka parametrar som krävs för att uppnå just dessa mål, men allteftersom fler mål och syften läggs till ökar ofta mängden parametrar som behöver samlas in. Ett råd är därför att, för specifika syften inte samla in mer än 5-10 parametrar som manuellt måste samlas in på plats, medans för storskaliga inventeringar med många syften försöka att inte gå över 20-talet parametrar. Inventeringar med ett stort antal parametrar blir nämligen ofta mycket dyra, tar lång tid och minskar i precision då sannolikheten att det blir fel ökar ju mer data en trädinventerare måste samla in för samma träd.
Trädinventeringar har en avgörande betydelse för att skapa och underhålla hållbara gröna städer. Inventeringen ger en strategisk grund för förvaltning av stadsträd och grönområden, möjliggörande av långsiktiga strategier och effektiv budgetering av investeringsmedel. Men inventeringen har inget egenvärde, utan är alltid ett redskap för att nå målen som ni satt upp. Se därför till er egen förvaltning och de utmaningar ni står inför, ofta kan en inventering vara en del av lösningen.
För alla er som vill ha en sammanställning över olika argument för att genomföra, och finansiering för, en trädinventering har jag tagit fram följande lista: