Inplastning av träd som skötselåtgärd

Har du sett ett stadsträd inlindade i svart sopsäck med silvertejp och undrat
vad det är bra för, det går väl lika bra utan? Två studenter på SLU, Alnarp tog
upp frågan i sitt kandidatarbete efter en uppmärksammad skadegörelse 2021.

Studien jämförde två förvaltningar, där den ena hade plastat in och den andra inte plastat in. Resultaten visade att förvaltningen som hade
plastat in sina träds stamskador hade betydligt fler träd med helt övervallade stamskador jämfört med förvaltningen som inte hade plastat in sina träd.

Bakgrund till kandidatarbetet

Under hösten 2020 och vintern 2021 blev 248 träd vandaliserade i Malmö. Dessa träd tillhörde Malmö kyrkogårdsförvaltning och Malmö stad. Under vintern 2021 genomfördes en inventering på de skadade träden där man
bland annat mätte skadornas storlek. I samband med inventeringen noterade Johan Östberg att förvaltningarna hade använt sig av olika metoder. Malmö stad hade plastat in skadorna och Malmö kyrkogårdsförvaltning hade inte gjort detta. Därmed lades grunden för vad som skulle bli vårt examensarbete. Två växtsäsonger senare under vintern 2023, genomförde vi vår fältstudie med avsikt att undersöka om det gick att se någon skillnad mellan förvaltningarnas val av skötselåtgärder. För att
kunna utvärdera eventuella effekter av skötselåtgärderna ville vi göra nya mätningar och jämföra materialen. Det nya materialet gjorde det möjligt att generera mätbar statistik som i detta fallet visade sig tala för inplastning
av stamskador. Resultatet var solklart, av Malmö stads 61 träd var 34% helt övervallade jämfört med 2% av de 51 träd som tillhörde Malmö kyrkogårdsförvaltning.

Vad var då skillnaden mellan förvaltningarna?

Båda förvaltningarna hade inblick i Dujesiefkens kapitel i boken Trees – a
Lifespan Approach från 2018, där han poängterar att inplastning som
skötselåtgärd bör ske skyndsamt efter skadetillfället. Malmö stad hade upptäckt och plastat in skadorna inom 24 timmar. Malmö kyrkogårdsförvaltning ansåg att upptäckten av skadorna skett för sent för att inplastning skulle ha någon inverkan på övervallningen. De tillämpade istället en annan åtgärd där de efter bedömning skar rent skadorna på vissa träd, där man ansåg att det behövdes. Denna typ av sårbehandling beskrivs i beskärningens grunder av Vollbrecht et al. (2006).

Hur vi gick tillväga

Vi började med att identifiera, efter samråd med vår handledare Anna
Levinsson (forskare vid Institutionen för landskapsarkitektur, planering och
förvaltning) vilka släkten det fanns mest av inom de båda förvaltningarna.
De släkten som slutligen ingick i vårt arbete blev Acer (lönn), Betula (björk)
och Tilia (lind). Därmed valdes 112 av de ursprungliga 248 träden ut, varav 51 träd på kyrkogårdsförvaltningens mark och 61 träd på Malmö stads mark.

Mätning av stamskadorna

Vi började med att kartlägga vilka platser runt om i Malmö som de skadade
träden fanns, sedan begav vi oss ut på cykel och mätte varje stamskada
på de träd vi valt ut. Väl på plats följde vi samma typ av trädinventering som
gjordes 2021. Vi mätte skadornas höjd och bredd, stamomkrets över skadan
och stamomkrets 1 meter upp från marken. Utöver detta uppskattades
även ståndort och vitalitet för att ge en mer komplett bild över trädens
hälsotillstånd.

Resultatet visade

En av de viktigaste indikatorerna på effekten av inplastningen var arean på ellipsen (den minskade öppna skadeytan på trädens skador). Genom att mäta höjd och bredd på skadorna kunde vi beräkna skadans area och därigenom observera hur mycket träden hade övervallat. Resultaten av de träd som ingick i studien blev som tydligast när vi la in värdena i ett lådagram. Där tittade vi på medelvärdet för övervallningarna och såg en tydlig variation i det insamlade materialet. I Malmö stad var skillnaderna så stora att vi inte kunde se kvartilen, eftersom många av värdena var 0, vilket betyder att skadorna var helt övervallade. Linjen i lådorna, som representerade medianen, delar materialet jämnt med 50 % på varje sida. Även om medianvärdet bara var lite högre än 0, antyder det att minst 25 % av observationerna i Malmö stad var helt övervallade.

För att säkerställa noggrannheten i våra analyser fick vi värdefull hjälp av Jan-Eric Englund (lektor på SLU, Alnarp). Jan-Eric hjälpte till med att göra ett Mann-Whitney-test, eftersom de många nollorna för Malmö stad gjorde att materialet inte var normalfördelat. Testet visade att det var en signifikant skillnad mellan platserna på signifikantsnivån 0,1%. En annan intressant observation från Mann-Whitney-testet var att om ett slumpmässigt träd valdes ut av de 61 från Malmö stad och ett av de 51 från kyrkogårdsförvaltningen, finns det en 94 % sannolikhet att ett träd från Malmö stad hade en mindre ellips än ett träd från kyrkogårdsförvaltningen.

Vad visade resultatet på inplastningen?

Resultatet för de tre trädsläktena Acer, Betula och Tilia visas i stapeldiagrammet med ett uträknat medelvärde i cm2 per släkte.

På Malmö kyrkogårdsförvaltning såg vi att både Acer och Tilia hade en minskning i medelvärdet av ellipsen (öppna skadeytan), där Acer minskade med 39% och Tilia med 28%. Å andra sidan hade Betula ermanii, ett sämre resultat med endast en 5% minskning av ellipsens storlek, trots att de planterades i en ståndort som bedömdes som parkmark.

För Malmö stad var resultaten mer påtagliga. Både Acer och Tilia visade en markant minskning av ellipsen och övervallningen. Acer minskade i medelvärde med 57% medan Tilia minskade med hela 89%. Det var en tydlig koppling mellan skötselåtgärden och den markanta minskningen av ellipsen. Betula hade en något mindre minskning på 15% av ellipsen jämfört med de andra träden.

De flesta träd hade god vitalitet både före och efter skadetillfället. Därför kunde resultaten som påvisades på stamomfång och vitalitet inte ge oss direkta svar på om det var kopplat till inplastningen eller inte.

Vi såg att Tilia var det enda trädsläktet som hade övervallade skador på båda förvaltningarna.

Eftersom träd vallar över med ny kallusvävnad över skadan visade det sig att vissa av träden hade mycket större stamomfång i mått över skada än vid första mättillfället 2021.

Sammanfattningsvis visade resultaten att inplastning av skador på stadsträd kan bidra till en ökad förmåga att övervalla stamskador. Genom att fortsätta diskutera och utforska dessa frågor ger detta resultat förhoppningsvis en värdefull insikt vid skötseln av stadsträd. Och kan hjälpa till att informera om lämpliga åtgärder för att främja stadsträds hälsa och fortsatta överlevnad.

Artiklar