Svenska Trädföreningen

Ordlista och länkar

Förklaringar och vägar till mer information.

Ordlista och länkar

Inom branschen används många olika förkortningar och det finns även många olika organisationer som arbetar med träd och trädfrågor. Nedan har vi samlat en del av dessa förkortningar och organisationer och länkat till vidare resurser.

 

AA - Arboricultural Association. Storbritanniens version av Svenska Trädföreningen.

DTF - Dansk TræplejeforeningDanska Trädföreningen.

EAC - European Arboricultural Council. Organisationen som ansvarar för ETW och ETT.

ETT - European Tree Technician. Andra steget i EAC´s olika certifieringar. 

ETW - European Tree Worker. Certifiering av arborister där arboristens teoretiska och praktiska kunskaper testats.

ISA - International Society of Arboriculture. Internationell organisation med ett stort antal lokala kapitel, varav Svenska Trädföreningen är det svenska kapitlet.

ISA Certified Arborist - International Society of Arboriculture Certified Arborist. Certifiering av arborister där arboristens teoretiska och praktiska kunskaper testats.

ISA Certified Tree Worker Climber Specialist - International Society of Arboriculture Certified Tree Worker Climber Specialis. Certifiering av arborister där arboristens teoretiska och praktiska kunskaper testats.

Nordisk Fond for Bytræer - Fond som stöttar forskning och utveckling kring stadsträds tillväxt, plantering och skötsel i Norden.

NTF - Norsk Trepleie Forum. Norska Trädföreningen.

SAF - Sveriges Arboristförbund. Intresseorganisation för personer som arbetar med trädvård.

Skogsstyrelsen. Myndighet med fokus på träd som sköts som bestånd. 

SLU - Sveriges Lantbruksuniversitet. Ett svenskt statligt universitet med ansvar för areella näringar.

ST - Svenska Trädföreningen. Ideell förening som arbetar för att höja kunskapsnivån gällande skötsel av träd i urbana miljöer.

TRAQ - Tree Risk Assessment Qualification. Kvalitativt system för bedömning av riskträd.

QTRA - Quantified Tree Risk Assessment. Kvantitativt system för bedömning av riskträd.

Urban Forestry - Term med olika betydelser beroende på geografiskt område, vilken ofta innebär träd i urbana miljöer, ibland även inkluderat övriga grönstrukturer och människor.

 

Nedan finns även olika typer av publikationer och hemsidor som kan vara intresse

Mattheck, C. (2007). Updated field guide for visual tree assessment. Forschungszentrum Karlsruhe Gm; 1st edition.

Mattheck, C (1996). Body Language of Trees: A Handbook for Failure Analysis. Stationery Office Books (TSO).

Naturvårdsverket (2017). Beskrivning och vägledning för biotopen Allé i bilaga 1 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Jordbruksverket (2018). Vårda kulturhistoriska landskapselement och gynna biologisk mångfald.

Brunet, J. Löf, M., Andréasson, A. och de Jong, J. (2010). Bruka och bevara ädellövskogen En guide för målklassning och skötsel för kombinerade mål.

Länsstyrelsen (2015). Vägledning för ansökan om dispens för åtgärder i alléer.

Naturhistoriska riksmuseet (2014). Tickor.

Jansson, N., Fargot, M-A., Hultengren, S., Lennartsson, T., Weibull, H. och Wissman, J. (2015). Vägarnas träd – om trädens skötsel, värdefulla strukturer och följearter.

Jensfelt, A. (2018). Exotiska träd ska säkra stadens grönska.

Orvesten, A., Kristoffersson, A. och Stål, Ö. (2003). Trädrötter och ledningar – goda exempel på lösningar och samverkansformer. VA-Forsk.

Witzell, J. och Hultberg, M. (2017). Phytopthora är svåra skadegörare även på träd. Ekbladet 27.

Hartmann, G., Nienhaus, F. och Butin, H (2010). Skador och sjukdomar på träd: en diagnosbok. Bokskogen förlag.

Strouts, R. G., och Winter T. G. (1994). Diagnosis of Ill-Health in Trees. The Stationery Office.

Sjöman, H. och Slagstedt, J. (2015). Träd i urbana landskap. Studentlitteratur.

Sjöman, H. och Slagstedt, J. (2015). Stadsträdslexikon. Studentlitteratur.

More, D. och Johnson, O (2004). Collins Tree Guide. Harpercollins Publishers.