Covid-19 information - Läs mer
Svenska Trädföreningen

FAQ i-Tree Eco i Sverige

Finns det en svensk version av i-Tree Eco?

i-Tree Eco är en amerikansk programvara där användaren kan ange för vilket land, region och stad beräkningarna ska genomföras. Sedan 2019 finns det möjligheter att utgå från Sverige och svenska städer samt att välja specifika väderstationer från SMHI som ligger närmast den stad eller område som ingår i aktuell beräkning. Språket som används är engelska oavsett om beräkningarna är för en stad i Sverige.

Vad är provytor?

En provyta kan liknas vid en projicerad cirkel över ett område där de träd som finns inom cirkelns omkrets inventeras. Ytans diameter är 22,6 meter och täcker 0,04 hektar. För att inventeringen ska kunna ge en god representation över stadens totala trädbestånd inventeras ett hundratal provytor. Enligt i-Tree krävs en inventering av 200 provytor för att skapa en rimlig representation som överensstämmer med verkligheten och den total mängd träd som faktiskt ingår i staden.

Vad är en fullständig inventering?

En fullständig inventering innebär att samtliga träd inom aktuellt område inventeras.

Vad är skillnaden mellan ett i-Tree projekt som använder provytor och ett som utgår från traditionell inventering?

En provyteinventering fångar upp en representativ bild av stadens trädbestånd och resultaten fungerar som ett tydligt policyunderlag för dagens ekosystemtjänster samt till framtida utvecklingsbehov. En fullständig inventering bidrar till ett underlag för kommande förvaltning och skötsel samtidigt som det möjliggör för en platsspecifik beräkning av ekosystemstjänster.

Vilken trädinventeringsdata behöver användaren bidra med för att kunna genomföra en i-Tree Eco värdering?

I programmet finns data över klimat- och luftföreningar för olika geografiska områden samt en träddatabas som matchas med de träd som användaren matar in. Minimum input är namn på trädart (vetenskaplig eller amerikansk beteckning) samt stamdiameter på träden i brösthöjd (DBH). För att uppnå en så noggrann beräkning som möjligt finns ytterligare parametrar som användaren kan komplettera – till exempel krondiameter, trädets totala höjd, höjd till kronbasen, andel saknad trädkrona, hur många sidor av trädkronan som har tillgång till ljus, etc. Ju mer information kring just trädkronans omfattning och vitalitet ju mer solid beräkning av trädets ekosystemtjänster.

Vad menas med trädens strukturella värden (structural value)?

Det strukturella värdet i ett trädbestånd baseras på den fysiska sammansättningen av exempelvis antal träd, arter, storlek, och mängd bladmassa. Dessa kvaliteter har en direkt inverkan på ekosystemtjänster och hur omfattande dessa blir.

Varifrån kommer information och värden vad gäller klimat och luftföroreningar i Sverige?

För svenska förhållanden kommer all väderdata från lokala SMHI-stationer och information över luftföroreningar baseras utifrån mätningar från Europeiska miljöbyrån (European Environment Agency).

Vilka ekosystemtjänster beräknas?

i-Tree Eco beräknar reglerande ekosystemtjänster såsom kolinlagring, kolupptagning, fördröjd dagvattenmängd, samt mängden luftföroreningar som träd minskar (dessa är kväveoxid, svaveldioxid, VOC (flyktiga organiska föreningar) samt partiklar PM₂.₅.

Hur relaterar den ekonomiska värderingen av trädens ekosystemstjänster till svenska förhållanden?

Den ekonomiska beräkningen som sammanställs i-Tree Eco och som ingår i den rapport som per automatik skickas efter en beräkning på den amerikanska servern baseras utifrån amerikanska förhållanden. Den ekonomiska beräkningen i SEK som ingår i denna rapport är på så sätt en fri översättning från amerikanska dollar och grundar sig på amerikansk BNP samt amerikanska förhållningssätt till exempelvis betalningsvilja hos befolkningen att undvika insjuknanden till följd av luftföroreningar. För att ge en så rättvis ekonomisk översättning av trädens monetära nytta i svenska städer behövs resultaten analyseras utifrån svenska förhållanden.

Gäller beräkningarna för luftföroreningar beräknat per capita eller för hela tätorten?

Beräkningen gäller för hela tätorten. När det gäller de ekonomiska beräkningarna baseras dessa på den befolkningsmängd som angetts i Excel-arket.

Hur omsätts mängden luftföroreningar till ekonomiska värden?

För den ekonomiska värderingen av trädens inverkan på att minska luftföroreningar rekommenderas att analysera mängden luftföroreningar utifrån den metod som beskrivs i Trafikverkets rapport ’Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn’ (ASEK 6.1). Beräkningarna i denna typ av analys genomförs på lokal nivå och tar bland annat hänsyn till hur många människor som är exponerade till luftföroreningar i det angivna området samt hur ventilationsförhållandena ser ut. Den regionala nivån är inte inkluderad i den ekonomiska värderingen eftersom denna baseras på att följa det nationella miljömålet och inte ge en ekonomisk uppskattning.

Vad menas med kolinlagring och kolupptagning?

Kolupptagning visar på andelen kol i form av koldioxid och hur detta omhändertas genom tillväxt på årlig basis. Ju större och välmående träd desto större kolupptagning. Kolinlagring, däremot, hänvisar till den mängd kol som finns bundet i själva trädets biomassa oberoende av tid.

Hur omsätts mängden koldioxid till ekonomiska värden?

Den ekonomiska analysen för trädens kolupptagning och kolinlagring genomförs i de flesta fall utifrån global nivå. Med detta menas främst klimateffekter och kostnaden för mängden koldioxid. i-Tree Eco beräknar mängd av kolupptagning och kolinlagring i en årlig viktenhet av ton – det vill säga ton/år. Det görs även en omvandling av denna enhet till koldioxid och vad detta representerar i ton. Den ekonomiska värderingen vad gäller trädens bidrag genom kolupptagning, kolinlagring och därmed koldioxid kopplas till minskad klimatpåverkan; den ekonomiska värderingen har på så sätt ett globalt perspektiv. För att kunna omsätta mängden koldioxid till kronor och ören och vad det betyder för den globala nyttan finns möjligheter att genomföra en ekonomisk värdering baserat på den analysmetod som beskrivs i Trafikverkets rapport ’Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn’ (ASEK 6.1).

Vad ingår i beräkningen av fördröjning av dagvatten?

I i-Tree Eco beräknas dagvatten i kubikmeter och det är den andel kubikmeter vatten som fångas upp i trädets blad- och grenverk som räknas som ekosystemtjänst. Beräkningen delas upp i trädens förmåga att dels fördröja och fånga upp vattnet i barr, blad- och grenverk (interception), och dels genom avdunstning (evaporation) och förlust av vatten via bladens klyvöppningar (transpiration).

Hur omsätts mängden fördröjt dagvatten till ekonomiska värden?

Att beräkna den samhällsekonomiska nyttan som träd bidrar till med att fördröja dagvatten kan inte räknas på samma sätt som flertalet internationella projekt eftersom de allra flesta svenska städer har duplikatsystem för sin dagvattenhantering och inte kombinerade system. Detta förstnämnda innebär att dagvattnet har en separat rördragning från dagvattenbrunnar direkt till recipient och aldrig går via reningsverket . På så sätt går det inte att räkna på en ekonomisk kostnad som drabbar reningsverk när både avlopp- och dagvatten kombineras. Även den dagvattentaxa som berör fastighetsägare i Sverige har visat sig svår att använda för en ekonomisk jämförelse då den utgår från helt andra enheter än den som ligger till grund i i-Tree Eco. Förslagsvis kan en ekonomisk värdering vad gäller fördröjning av dagvatten i svenska i-Tree projekt istället utgå från en kostnadsjämförelse med tekniska konstruktioner som utgångspunkt. Med detta menas den konstruktionskostnad per kubikmeter vatten som gäller för exempelvis ett svackdike, en regnbädd eller underjordiskt magasin.